4 kilometer!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Alldeles nyss sprang jag 4 kilometer! Det är det längsta jag sprungit på femton år. Jag ska erkänna att jag inte sprang hela tiden, jag gick i kanske sammanlagt fem minuter för att hämta andan och kom i mål på 26 minuter. Det bästa var när jag passerade trekilometersstrecket – på 18 minuter. Jag som hade sånt problem att klara sträckan på 20 min tidigare.

Nu väntar jag bara på att jag ska bli så där illamående och slut som jag alltid blir när jag försökt sätta rekord. Än så länge är det bara en oöverstiglig trötthet och en smygande huvudvärk. Någon som varit med om liknande?

För övrigt så inser jag att måste ta min heliga helg i anspråk för att klara att hålla träningsschemat den här veckan. Ett varv runt sjön Trekanten i Liljeholmen är redan inplanerat. Det blir i så fall första gången jag springer utomhus på väldigt, väldigt länge. Sista jag försökte springa runt sjön var jag tvungen att gå emellanåt. Ska bli spännande att se om jag klarar hela varvet runt på lördag.

Det är ca 1,8 km runt Trekanten. Karta här.

Träningsångest, bandy och kjoltyg

Den här veckan har det varit lite dåligt på träningsfronten (ingen alls faktiskt). I måndags var så galet trött att jag höll på att trilla av kontorsstolen. Att sitta på en boll var det inte tal om. I går var det fullt upp med jobb – Södertälje på förmiddagen och Sandviken på kvällen. Men jag fick i alla fall titta på lite sport, SAIK spelade mot Edsbyn på hemmaplan och det var ett himla drag i Göranssons Arena – dock mest på bortaklacken!?

För övrigt har jag lite problem med faktumet att jag alltid har kjol eller klänning på mig. (Gillar inte jeans.) Det är lite klurigt att sitta på en pilatesboll i kjol utan att det ser oanständigt ut.. Och så jag skaffat en ny stegräknare men visste inte var jag skulle fästa den. Coachen Jessica tipsade om att sätta den på trosorna. Ja, varför inte, värt ett försök. Får smyga in på toa och kolla antal steg bara..

Har lite ångest över hur jag ska lyckas ta igen all träning som jag förträngt under veckan men tänkte i alla fall gå ner i gymmet och köra lite efter jobbet. Om jag orkar…

Gick på pumpen

Ja, det där gick ju inte så bra. Jag pumpade i säkert en halvtimme så jag blev svettig och fick ont i armarna. När jag nästan var på väg i mål kraschade den lilla lilla pumpen. Vilket antiklimax. Men historien slutar inte där.

Med skakiga armar, efter både lunchens styrketräning och det maniska pumpandet, bar jag tillbaka bollen till Stadium där jag köpt den. Jag tyckte att de vid det här laget var skyldiga mig en automatisk uppumpning. Men det visade sig att en av Sveriges största sportkedjor – som antagligen säljer miljoner pilatesbollar om året – inte har någon pump. Lite pinsamt kan jag tycka. De kan bara pumpa fotbollar.

Men jag ska inte klaga på servicen i sig, expediten var trevlig och jag fick en ny liten liten pump. Ve och fasa – hem och pumpa igen alltså.

Men i receptionen här på förbundshuset uppenbarade sig kanske min räddning. Christian på fastighetsavdelningen. Han tittade lite på pumpen, munstycket, vände och vred på grejerna och sa att det här ska nog gå att lösa. Vi har ju en kompressor. Min hjälte. Nu är det bara att hålla tummarna.

Metallicaeffekten

Laddade Ipoden full med punk och hårdrock och flög fram på löpbandet idag. Som någon sa till mig häromdagen – har man hög musik i lurarna hör man inte hur anfådd man är och tror inte att det inte är lika jobbigt.

Några av låtarna för dagen:

Metallica – Hit the Lights och Search and Destroy

Guns´n Roses – Welcome to the Djungle

Ramones – Blitzkrieg Bop

Iggy Pop – Lust for Life

Jag har fått massor av fina tips på andra bra springlåtar. Så fort jag har tid lägger jag upp Spotifylistor så även ni kan botanisera.

En annan sak som motiverar på löpbandet är snygga skor. Däremot så trodde jag aldrig att dom dyraste skorna jag skulle köpa var ett par springskor.

Lite skavsår fick jag men det hör väl nya skor till.