Träningsvärk

På förmiddagen var jag på riktigt bra humör. Sen gick jag och tränade.

Har ordentlig träningsvärk efter gårdagens corepass. Men inte så mycket i magen och ryggen som jag borde ha, utan i rumpan, låren och vaderna. Jag har stora problem med att sätta mig ner och att går nedför trappor.

Men jag bestämde mig för att jag skulle springa 5 km ändå på löpbandet. Det gick inte så bra. Jag blev på dåligt humör när jag var trött redan efter en kilometer och var tvungen att gå några minuter för att orka vidare. Jag blev fort trött i benen och i slutet hade jag så ont i ena smalbenet så jag var tvungen att stoppa efter 4 km. Antagligen berodde allt detta på träningsvärken.

Men när jag trots allt sprungit 4 km blev jag glad igen och kände mig rätt nöjd för att jag gick och tränade trots att jag hade kunnat skylla på att jag har ont.

Förövrigt har min pilatesboll levt ett borttynande liv under skrivbordet senaste tiden. Men nu sitter jag på den igen och skriver och guppar.

Jag och min boll.

Test: Core

I dag följde jag med kollegan Ewa-Maria på ett Corepass på Friskis. Coremusklerna, dvs bålen, magen och ryggen, är viktiga när man springer. Det märkte jag inte minst när jag sprang 5 kilometer i förrgår för jag fick rätt ordentlig träningsvärk i midjan – nästan mer än i benen.

Jag har aldrig testat core förut men jag gillade det. Tempot är ganska lugnt så man blir inte svettig och högröd i ansiktet som efter ett vanligt gympapass. Men musklerna får verkligen jobba. Det var mycket balansträning och olika typer av plankan så nu är jag helt skakig i både benen och magmusklerna.

 
Corepass på Friskis och Svettis City i Stockholm

Tidsåtgång: 45 minuter

Intensitet: Låg men själva övningarna blir ju tyngre ju saktare man gör dem.

Bäst: Bra och enkla övningar som man kände verkligen tog på flera olika muskler samtidigt. Bra ledare. 

Sämst: Att det var en stor spegel mitt framför näsan så man såg sig själv stå och flaxa och vingla. Inte positivt för självförtroendet. 

Betyg: 4/5

Det är viktigt att fira också! Efter att jag klarade 5 km i förrgår blev det en välförtjänt lyxpasta på Den gamla och havet. Gött med marulk.

Gick på pumpen

Ja, det där gick ju inte så bra. Jag pumpade i säkert en halvtimme så jag blev svettig och fick ont i armarna. När jag nästan var på väg i mål kraschade den lilla lilla pumpen. Vilket antiklimax. Men historien slutar inte där.

Med skakiga armar, efter både lunchens styrketräning och det maniska pumpandet, bar jag tillbaka bollen till Stadium där jag köpt den. Jag tyckte att de vid det här laget var skyldiga mig en automatisk uppumpning. Men det visade sig att en av Sveriges största sportkedjor – som antagligen säljer miljoner pilatesbollar om året – inte har någon pump. Lite pinsamt kan jag tycka. De kan bara pumpa fotbollar.

Men jag ska inte klaga på servicen i sig, expediten var trevlig och jag fick en ny liten liten pump. Ve och fasa – hem och pumpa igen alltså.

Men i receptionen här på förbundshuset uppenbarade sig kanske min räddning. Christian på fastighetsavdelningen. Han tittade lite på pumpen, munstycket, vände och vred på grejerna och sa att det här ska nog gå att lösa. Vi har ju en kompressor. Min hjälte. Nu är det bara att hålla tummarna.